Ryggont är ett mycket stort problem för enskilda individer, arbetsgivare och för samhället. Dels på grund av höga kostnader men också för stort individuellt lidande. Forskning beträffande behandling av ryggont visar att de bästa behandlingsmetoderna för ryggsmärtan, enskilt eller helst i kombination är träning, manipulationsbehandling och smärtstillande läkemedel. Men forskningen är oftast gjord utan att man tagit hänsyn till de olika orsakerna till ryggont, det finns inom begreppet ryggont flera ”subgrupper” som borde behandlas utifrån vad orsaken till smärtan är. T ex ryggont pga psykosocial stress, mekaniska problem i leder, obalans i muskulaturen, diskbråck, svag muskulatur, instabil eller överrörlig rygg, överbelastning, ergonomiska fel mm.

När det gäller ryggortoser finns det flera studier som talar emot och andra som talar för dess effekt. Generellt rekommenderas inte ryggortos vid ryggbesvär, men det finns vissa subgrupper som får stor hjälp av en bra ryggortos. Forskning har visat att ryggortos i vissa fall kan öka funktionen i kroppen, minska smärtan och minska användningen av läkemedel.

Användningen av ryggortos leder inte till muskelnedbrytning. Men om man har behov av ryggortos behöver man oftast träna rygg, bål och bäckenmuskulatur för att öka muskelkonditionen och den muskulära koordinationen i ryggen. Ortosen kan vara en inledande hjälp vid ryggträning. Den ökade stabiliteten som ortosen medför komprimerar rygglederna så att ledsinnet i dessa leder aktiveras. Det leder till minskad smärta och mer kontrollerade rörelser i ryggen.

När belasningen på ryggen ökar i samband med fysisk aktivitet och tunga lyft ska buktrycket höjas för att öka ryggens stabilitet. Det är viktigt för att förebygga ryggskador och det är också viktigt i samband med rehabilitering av ryggskador. En stabil ortos kan minska trycket inne i disken och öka buktrycket. Vid ökat buktryck stabiliseras ryggraden och det blir lättare att t ex lyfta.

Ryggstödsbälte rekommenderas ofta för att minska ryggsmärta med eller utan utstrålning till benen. Det rekommenderas också för att öka ryggens propriception, d v s aktiverar nerverna som känner av position och rörlighet i ryggens leder och muskler. Ryggstöden kan också användas förebyggande vid vissa arbetsuppgifter.

Det finns olika typer av ryggortoser, mer eller mindre stela och med eller utan stabilitetsskenor och ortoser som ger stabilitet i en eller flera rörelseriktningar. Det finns också ortoser med inbyggda element för värme eller kyla. Rekommenderade ortoser finns på ryggstöd.se

Användningsområden

Observera att ryggortos inte generellt ska användas vid ryggbesvär annat än tillfälligt. Ryggortos ska inte heller användas enskilt, den ska användas i kombination med träning eller behandling.

• Smärta, svaghetskänsla, trötthet i rygg, korsrygg, ländrygg och bröstrygg med eller utan symtom i benen.

• För att underlätta fritids- och motionsaktiviteter och idrott

• För att minska tryck i mellankotskivan, diskbråck

• Vid rehabiliteringsträning

• Avlastning av överbelastade ryggmuskler

• Förebygga ryggskada vid tunga lyft, upprepade arbetsmoment eller långvarig stående position