Det finns självklart många orsaker till att man kan få ont i ryggen, men det finns några anledningar som är vanligare än andra. Här är de fem värsta fällorna: 

Felaktiga lyft/rörelser
Om man lyfter fel eller för tungt är risken stor att man får ont i ryggen. Det beror till stor del på att man samtidigt vrider och lyfter med överkroppen, vilket gör att det blir en stor belastning på ryggen. Symtomen brukar kännas nästan direkt om man lyfter på fel sätt. För att ”lyfta rätt” så bör man stå nära föremålet man ska lyfta, böja på höfter och knän och använda sätes- och lårmusklerna. 

Dålig arbetsställning
Ensidiga rörelser och tunga lyft som upprepas många gånger gör att ryggen belastas mycket. Även stillsittande arbete vid datorn kan göra att kroppen belastas fel. Om man har ett arbete som innebär att man jobbar längre framför datorn bör man tänka på att resa sig upp då och då, införskaffa sig en bra kontorsstol alternativt skaffa sig ett höj- och sänkbart skrivbord. 

För lite fysisk aktivitet
Utan fysisk träning blir musklerna både i rygg och mage förslappade vilket leder till nedsatt stabilitet av ryggraden. Om man är svag i rygg och mage ökar också risken för att få ryggont. Men om man tränar bålstabilitet så blir man både starkare och man orkar dessutom hålla upp en bättre kroppshållning. 

Dålig kroppshållning
Om man inte tänker på hållningen och ofta går framåtlutad med lätt krummad rygg, så ökar belastningen på ryggen. För att undvika att man får ont i ryggen pga dålig hållning bör man tänka på att inte ”favorisera” något ben framför det andra och undvika att skjuta fram huvudet när man sitter vid datorn. Genom att träna upp kroppens bålmuskler kan man förbättra sin "dåliga" kroppshållning eftersom musklerna ger stöd åt ryggen. 

Fel madrass
Hårda madrasser som inte anpassar sig efter kroppen är rent allmänt sämre än vattensängar och madrasser som följer kroppen bättre. Detta är dock väldigt inviduellt och det är därför viktigt att ”hitta” en madrass som man är nöjd med. En madrass som är obekväm ökar risken betydligt att för att man ska få ryggbesvär.

Ryggont är ett mycket stort problem för enskilda individer, arbetsgivare och för samhället. Dels på grund av höga kostnader men också för stort individuellt lidande. Forskning beträffande behandling av ryggont visar att de bästa behandlingsmetoderna för ryggsmärtan, enskilt eller helst i kombination är träning, manipulationsbehandling och smärtstillande läkemedel. Men forskningen är oftast gjord utan att man tagit hänsyn till de olika orsakerna till ryggont, det finns inom begreppet ryggont flera ”subgrupper” som borde behandlas utifrån vad orsaken till smärtan är. T ex ryggont pga psykosocial stress, mekaniska problem i leder, obalans i muskulaturen, diskbråck, svag muskulatur, instabil eller överrörlig rygg, överbelastning, ergonomiska fel mm.

När det gäller ryggortoser finns det flera studier som talar emot och andra som talar för dess effekt. Generellt rekommenderas inte ryggortos vid ryggbesvär, men det finns vissa subgrupper som får stor hjälp av en bra ryggortos. Forskning har visat att ryggortos i vissa fall kan öka funktionen i kroppen, minska smärtan och minska användningen av läkemedel.

Användningen av ryggortos leder inte till muskelnedbrytning. Men om man har behov av ryggortos behöver man oftast träna rygg, bål och bäckenmuskulatur för att öka muskelkonditionen och den muskulära koordinationen i ryggen. Ortosen kan vara en inledande hjälp vid ryggträning. Den ökade stabiliteten som ortosen medför komprimerar rygglederna så att ledsinnet i dessa leder aktiveras. Det leder till minskad smärta och mer kontrollerade rörelser i ryggen.

När belasningen på ryggen ökar i samband med fysisk aktivitet och tunga lyft ska buktrycket höjas för att öka ryggens stabilitet. Det är viktigt för att förebygga ryggskador och det är också viktigt i samband med rehabilitering av ryggskador. En stabil ortos kan minska trycket inne i disken och öka buktrycket. Vid ökat buktryck stabiliseras ryggraden och det blir lättare att t ex lyfta.

Ryggstödsbälte rekommenderas ofta för att minska ryggsmärta med eller utan utstrålning till benen. Det rekommenderas också för att öka ryggens propriception, d v s aktiverar nerverna som känner av position och rörlighet i ryggens leder och muskler. Ryggstöden kan också användas förebyggande vid vissa arbetsuppgifter.

Det finns olika typer av ryggortoser, mer eller mindre stela och med eller utan stabilitetsskenor och ortoser som ger stabilitet i en eller flera rörelseriktningar. Det finns också ortoser med inbyggda element för värme eller kyla. Rekommenderade ortoser finns här.

Användningsområden

Observera att ryggortos inte generellt ska användas vid ryggbesvär annat än tillfälligt. Ryggortos ska inte heller användas enskilt, den ska användas i kombination med träning eller behandling.

• Smärta, svaghetskänsla, trötthet i rygg, korsrygg, ländrygg och bröstrygg med eller utan symtom i benen.

• För att underlätta fritids- och motionsaktiviteter och idrott

• För att minska tryck i mellankotskivan, diskbråck

• Vid rehabiliteringsträning

• Avlastning av överbelastade ryggmuskler

• Förebygga ryggskada vid tunga lyft, upprepade arbetsmoment eller långvarig stående position

Det finns olika inriktningar inom kiropraktiken och många olika namngivna tekniker. På Solna Kiropraktorklinik används den i världen mest utbredda tekniken, diversified technique, samt en annan metod, Activatorteknik, där man använder ett instrument som ger ett kort, lätt tryck mot leden man vill behandla.

Båda dessa metoder används för att påverka ledernas rörlighet i ryggraden eller i armar och ben. Syftet med metoderna är att normalisera felaktigt rörelsemönster så att rörelser inte ger smärta och så att nervsignalerna från lederna till nervsystemet fungerar korrekt. I kroppens leder finns nerver som känner av ledens position och hur mycket leden rör sig och med vilken hastighet. Denna information når de delar av nervsystemet som kontrollerar och koordinerar musklerna i kroppen. Om de delar av nervsystemet som styr muskelspänningen i kroppen inte får korrekt information från lederna påverkas muskelspänning och rörelsekoordination. Behandlingen riktar sig därför mot leder som har skadats eller blivit stela av olika anledningar och inte fungerar normalt och där nerverna i leden skickar fel information till nervsystemet. Ibland kan dessa leder vara i ett område där det gör ont och ibland mer avlägset, det är vanligt på kliniken att leden som behandlas är i bröstryggen vid nacksmärta, eller att höft, knä eller fotdysfunktion leder till rygg- eller nacksmärta.

Inom diversifiedtekniken används en kombination av klinisk diagnostik för att avgöra vilka leder som ska behandlas. På kiropraktorkliniken har vi god erfarenhet av funktionella rörelsetester som ofta direkt kan påvisa vilka leder som ska behandlas och som ger ett direkt resultat på kroppens rörlighet. Detta används också för att ge specifika rehabiliteringsövningar som komplement till behandlingen.

De vanligaste symtomen som behandlas på klinken är ryggont, ont i nacken, ischias och huvudvärk.

 Kroppens rörlighet och ledernas rörelseomfång undersöks i samband med kiropraktorbehandling. Innan kiropraktorbehandling kan påbörjas testas kroppens rörelser tillsammans med andra tester för att se om det finns skador i skelett, leder eller muskler. Om inte kan kiropraktorbehandling påbörjas för att förbättra kroppens funktion.

Mätning av rörelseomfång görs sedan också för att avgöra graden av smärta och rörelseförmåga innan och efter behandling. Innan behandlingen påbörjas prövas och mäts en eller flera kroppsområden beroende på sökorsak. Direkt efter varje behandling görs testerna igen för att avgöra om behandlingen fungerar. Utvecklingen av rörelseförmågan mäts också på längre sikt, efter en avslutad behandlingsserie eller i forskningssammanhang efter en tids uppföljning för att se hur mycket och hur länge den förändrade rörligheten blev och hur länge den håller i sig.

Läs mer om olika besvär som en legitimerad kiropraktor behandlar:

Huvudvärk

Nackspärr

Whiplash

Ont i ryggen

Ryggskott

Symtom vid diskbråck

Ischias

Kiropraktisk behandling syftar till att återställa felfungerande ledrörlighet och därigenom minska smärta, stelhet eller irritation från från leder och muskler.

Det finns många olika orsaker till ryggsmärta och problem från muskler och leder. För att avgöra om kiropraktisk behandling kan hjälpa mot ryggsmärtor krävs en undersökning och ibland en provbehandling. Innan en provbehandling görs ska vissa orsaker uteslutas, t ex ryggsjukdomar eller strukturella skador, t ex fraktur. Om man efter det gör en eller två provbehandlingar som leder till en förbättring i symtom och funktion är det stor chans att behandlingen fungerar fullt ut med ytterligare några behandlingar. Om besvären inte minskar efter en eller två behandlingar avbryts behandlingen och ytterligare undersökning görs, eller så prövas någon annan behandlingsstrategi.

All kiropraktorbehandling syftar till att normalisera funktion och om ingen onormal ledrörlighet påträffas görs inte heller någon behandling. Detta avgörs genom undersökning på kiropraktorkliniken. Läs mer om behandlingen här. Mer om ryggont, nackspärr eller whiplash.

Vid Solna Kiropraktorklinik görs i genomsnitt 3,6 behandlingar per sökorsak. För den vanligaste sökorsaken, smärta i nedre delen av ryggen (ont i ryggen, ryggvärk, ryggskott) är antalet behandlingar i genomsnitt lägre, 2,9 besök. Vid nacksmärta eller nackspärr görs 2,8 behandlingar. Vid huvudvärk, inklusive migrän görs i genomsnitt fler behandlingar, 6 st och även besvär med smärta i höften krävs fler behandlingar 5,8. Vid övriga sökorsaker ligger genomsnittsantalet närmare 3,6 behandlingar.

På kliniken har en analys gjorts av 99 patienter som sökt till kliniken beträffande sökorsak, antal behandlingar, behandlingsresultat mm. När det gäller sökorsakerna dominerar smärtsymtom i rörelseorganen. Vanligaste sökorsaken var smärta i nedre delen av ryggen (34% av de som sökte till kliniken), t ex akut ryggskott eller långvarig ryggvärk. 17% av de som sökte kiropraktor gjorde det för smärta i bröstryggen, 13% för nackspärr eller ont i nacken, 10% för smärta i höften, 10% för smärta i axel/skuldra, 5% för smärta i ben/ischias, 3% ont i armen/musarm, 3% huvudvärk, 2% smärta i knä och 1% för handsmärta och 1 % fotsmärta.

 Ryggont är ett väldigt vanligt problem som medför stora kostnader för individen och för samhällssekonomin. Mer kunskap om förebyggande åtgärder och riskfaktorer för ont i ryggen är viktigt. Nu har en grupp forskare gått igenom den vetenskapliga litteraturen som finns och kommit fram till att det saknas mycket forskning och kunskap om riskfaktorer. Man fann starka bevis för att fritidsträning, sittande, långvarig stående position eller gång inte är associerat med ryggont. Bevisen för association mellan trädgårdsarbete, helkroppsvibrationer, arbetsuppgifter för sjuksköterskor, tungt fysiskt arbete och arbete med framåtlutad eller roterad överkropp och ryggvärk är motsägande. Man hittande ingen forskning som studerat riskfaktorer för ryggont pga sömn eller elitidrott.

En ny studie som bidrar till en förklaring till effekten av kiropraktor behandling (Beattie PF, Donley JW, Arnot CF, Miller R. J Orthop Sports Phys Ther. 2009 Jan;39(1):4-11) påvisar förändringar i diskens fysiologi efter mobiliseringsbehandling av ländryggen. Även om det finns många vetenskapliga undersökningar som visar att kiropraktor behandling av ryggen är efffektiv vid ryggont så finns det olika uppfattningar om vad det är som gör behandlingen effektiv. Mer forskning kring biomekaniska och neurofysiologiska effekter välkomnas. 24 försökspersoner mellan 22 till 58 års ålder med en historik med ländryggsbesvär undersöktes med magnetkamera före och efter ländryggsmobilisering. En månad senare gjordes en ny undersökning efter en kontrollåtgärd utan mobiliseringsbehandling. Efter den riktiga behandlingen med ledmobilisering sågs en signifikant ökning av vattendiffusionen i de diskar som var degenererade nedanför kotan L5. Degenererde diskar ovan L5 nivå och normala diskar förändrades inte. Kontrollåtgärden förändrade inte någon av diskarna. Forskarna drog slutsatsen att ländryggsmobilisering påverkar degenererade diskars vattendiffusion på L5-S1-nivå. Dock är resultaten preliminära och fler studier behövs.