Det finns självklart många orsaker till att man kan få ont i ryggen, men det finns några anledningar som är vanligare än andra. Här är de fem värsta fällorna: 

Felaktiga lyft/rörelser
Om man lyfter fel eller för tungt är risken stor att man får ont i ryggen. Det beror till stor del på att man samtidigt vrider och lyfter med överkroppen, vilket gör att det blir en stor belastning på ryggen. Symtomen brukar kännas nästan direkt om man lyfter på fel sätt. För att ”lyfta rätt” så bör man stå nära föremålet man ska lyfta, böja på höfter och knän och använda sätes- och lårmusklerna. 

Dålig arbetsställning
Ensidiga rörelser och tunga lyft som upprepas många gånger gör att ryggen belastas mycket. Även stillsittande arbete vid datorn kan göra att kroppen belastas fel. Om man har ett arbete som innebär att man jobbar längre framför datorn bör man tänka på att resa sig upp då och då, införskaffa sig en bra kontorsstol alternativt skaffa sig ett höj- och sänkbart skrivbord. 

För lite fysisk aktivitet
Utan fysisk träning blir musklerna både i rygg och mage förslappade vilket leder till nedsatt stabilitet av ryggraden. Om man är svag i rygg och mage ökar också risken för att få ryggont. Men om man tränar bålstabilitet så blir man både starkare och man orkar dessutom hålla upp en bättre kroppshållning. 

Dålig kroppshållning
Om man inte tänker på hållningen och ofta går framåtlutad med lätt krummad rygg, så ökar belastningen på ryggen. För att undvika att man får ont i ryggen pga dålig hållning bör man tänka på att inte ”favorisera” något ben framför det andra och undvika att skjuta fram huvudet när man sitter vid datorn. Genom att träna upp kroppens bålmuskler kan man förbättra sin "dåliga" kroppshållning eftersom musklerna ger stöd åt ryggen. 

Fel madrass
Hårda madrasser som inte anpassar sig efter kroppen är rent allmänt sämre än vattensängar och madrasser som följer kroppen bättre. Detta är dock väldigt inviduellt och det är därför viktigt att ”hitta” en madrass som man är nöjd med. En madrass som är obekväm ökar risken betydligt att för att man ska få ryggbesvär.

Mellan den 14:e och 16:e januari så arrangerade Parker College of Chiropractic den årliga kiropraktor konferensen ”Parker Seminars” i Las Vegas USA. Ca 6000st kiropraktorer var samlade för att under tre dagar delta vid seminarier, utställningsmässor och den årliga banketten ”Parker Gala”. Temat för konferensen var att få fler kiropraktorer att påverka sina patienter att ”äta rätt, träna rätt och tänka rätt” (get people to eat well, move well and think well by professionell chiropractic care).

Solna kiropraktorklinik skickade kiropraktor Niclas Madsen på denna vidareutbildning och med sig hem från konferensen tog Niclas med sig information om neuromuskulär rehabiliteringsträning, extremitets justeringstekniker och ”verktyg” för att aktivt påverka patienter att bli mer hälsomedvetna. 

Några av föreläsarna var doctor of Chiropractic Daniel Murphy som föreläste om mekano receptorernas betydelse och effekt vid kiropraktisk justering. Doctor of Chiropractic Michael Hall föreläste om”forward head posture” som är ett vanligt statusfynd hos patienter med spänningshuvudvärk. Kiropraktor Niclas Madsen fick även tillfälle att träffa doctor of Chiropractic Patrick Gentempo som är chef för ”Chiropractic leadership alliance” och som är radiopratare i USA´s största kiropraktor-radioprogram ”Onpurpuse”. 

Nackspärr, akut torticollis, innebär att man plötsligt får kramp i nackmusklerna och att det gör ont och man blir blir stel i nacken. Krampen och smärtan gör att det blir svårt att röra på huvudet. Oftastär smärtan svårare åt det ena hållet och när man försöker vrida på huvudet kan det göra mycket ont. Nackspärr kan komma plötsligt, ofta börjar besvären i samband med att man har gjort en häftig rörelse med huvudet eller att man har sovit i en obekväm ställning.

Vid akut nacksmärta (nackspärr) syftar den kiropraktiska behandlingen till att minska smärtan och återställa rörligheten. Försiktiga manipulationer kan utföras i nedre delen av nacken eller övre delenav bröstryggen bort från smärtande rörelseriktning eller om tillståndet tillåter det kan manipulation utföras direkt mot inklämda och orörliga nackleder. Skulderbladshöjarmuskeln (m. levator scapulae) har en tendens att börja värka och är ofta inblandad i ”akut nackspärr”. När musklerna krampar skapar det en ökad tonus i musklerna och det ger ofta en subjektiv refererad smärta som förläggs ut runt omkringliggande skuldra, i folkmun kallas detta tillstånd ofta för spända ”muskelknutar”.

Nackspärr har vanligtvis sitt ursprung i låsningar i nackens facettleder och 2-3st kiropraktorbehandlingar ger ofta mycket bra resultat.

Enkelt utryckt så är triggerpunkter ömma punkter i muskler som kan ge upphov till spontan smärta lokalt och inom ett refererat område somej följer en nervs utbredningsområde. Triggerpunkter benämns i folkmun som muskelknutor eller smärtknutor och vilken muskel som helst kan drabbas.

Aktiva triggerpunkter orsakar ständig smärta lokalt och i ett refererat område medans latenta triggerpunkter är kliniskt ”tysta” och endast ömmar vid palpation. Typiskt är en lokal och spontan smärta kring den aktiva triggerpunkten med en refererad smärta och/eller förändrad känsla i triggerpunktens referensområde och är oftast molande i sin karaktär. Tillräckligt hårt palpationstryck på en triggerpunkt utlöser nästan alltid en sk Jump sign, dvs att patienten hoppar till av smärta och obehag. Denna reaktion inträffar ej då man palperar muskler som är friska på exempelvis motsatt sida av kroppen.

Varför myofasciella triggerpunkter uppstår är fortfarande en gåta trots att det är över 50 år sen den amerikanska läkaren Janet Travell beskrev fenomenet. Det råder en mängd obevisade teorier om hur triggerpunkteroch de hårda muskelstråken uppstår. Microtrauman, kalciumläckage eller muskelspasm pga en reflexmässig rundgång i ett spinalt segment är en av många förklaringsmodeller. Hur smärtan uppkommer är som sagt inte helt klarlagt men mycket talar för att den utlöses av prostalandiner som är smärtframkallande substanser som aktiverarfria nervändar i musklerna. Då injektioner av prostaglandinhämmaren(diklofenak) har visat sig minska smärtan i triggerpunkten. Muskler med triggerpunkter anses bli svagare på grund av att smärtan ger en centralhämmning av kontraktionsprocessen för att skydda muskeln från alltför kraftiga och smärtande kontraktioner.

Ökad muskeltonus i en av rotatorkuffens muskler (m. infraspinatus) ger ofta en refererad smärta ut i axeln, i folkmun kallas det för "musarm". Triggerpunkter kan ibland ge huvudvärk, nackspärr och akut ryggsmärta. Dessa smärttillstånd kan behandlas av kiropraktor.