Många patienter med spinal stenos i ländryggen lider av nattlig benkramp. En studie har gjorts för att dokumentera hur vanliga besvären är hos dessa patienter. 120 patienter (medelålder 74 år) som opererades för spinal stenos och en kontrollgrupp med 370 äldre personer utan spinal stenos som inte opererades (medelålder 76 år) besvarade en enkät om benkrampsymtomen och förändringar efter operation mm. 70 % i gruppen som opererades och 37 % i kontrollgrupen hade benkramp. Symtomen uppträdde 1-2 gånger per vecka hos 35 % i gruppen som opererades och 1 gång i månaden hos 44 % i kontrollgruppen. Symtomen kom på natten hos majoriteten av personerna i båda grupperna. I gruppen som opererades förbättrades symtomen för 18 % av personerna, symtomen förblev oförändrade hos 45 % och blev värre för 26 % . Kramp kan ha flera olika orsaker och det finns också olika typer av kramp. En del av dessa kan behandlas av kiropraktor. Läs mer här.

En ny studie som bidrar till en förklaring till effekten av kiropraktor behandling (Beattie PF, Donley JW, Arnot CF, Miller R. J Orthop Sports Phys Ther. 2009 Jan;39(1):4-11) påvisar förändringar i diskens fysiologi efter mobiliseringsbehandling av ländryggen. Även om det finns många vetenskapliga undersökningar som visar att kiropraktor behandling av ryggen är efffektiv vid ryggont så finns det olika uppfattningar om vad det är som gör behandlingen effektiv. Mer forskning kring biomekaniska och neurofysiologiska effekter välkomnas. 24 försökspersoner mellan 22 till 58 års ålder med en historik med ländryggsbesvär undersöktes med magnetkamera före och efter ländryggsmobilisering. En månad senare gjordes en ny undersökning efter en kontrollåtgärd utan mobiliseringsbehandling. Efter den riktiga behandlingen med ledmobilisering sågs en signifikant ökning av vattendiffusionen i de diskar som var degenererade nedanför kotan L5. Degenererde diskar ovan L5 nivå och normala diskar förändrades inte. Kontrollåtgärden förändrade inte någon av diskarna. Forskarna drog slutsatsen att ländryggsmobilisering påverkar degenererade diskars vattendiffusion på L5-S1-nivå. Dock är resultaten preliminära och fler studier behövs.

Skador på musklerna på baksidan av låret är vanliga. För att undersöka riskfaktorer studerades en grupp löpare under ett års tid, 44 idrottsmän undersöktes. Hamstringsflexibilitet, kraft, kraftskillnad mellan bak och framsida lår och antalet skador analyserades. 8 av 44 idrottsmän drabbades av musklebristning i baksidan av låret under året, nästan 60 % av skadorna skedde under första delen av året. Det var 17 gånger högre risk att drabbas av skada om man hade en obalans i kraft mellan fram och baksidan av låret. Undersökning av detta kan vara användbart för att förutsäga risk för hamstringsskada.

En undersökning som gjorts vid Macquarie University i Australien visar på vilken roll kiropraktorn har i samband med idrott och idrottsskador. I studien arbetade kiropraktor tillsammans med idrottsläkare, fystränare och massör under 9 månader. 487 behandlingar dokumenterades och utifrån dessa behandlingar analyserades vilka kroppsområden som behandlades, om behandlingen var förebyggande (asymtomatisk) eller symtomatisk, och vilka behandlingsmetoder som kiropraktorn använde. Med förebyggande (asymtomatisk) menas behandling för nedsatt funktion utan smärtupplevelse. Resultaten visade bl a att 74 % av behandlingarna som gjordes var i skadeförebyggande syfte. Av dessa förebyggande behandlingarna gjordes 21 % i bröstryggen, 20 % i knä och 19 % i höften. De vanligaste kroppdelarna som behandlades vid symtom var ländryggen, bröstryggen och höften. De behandlingsmetoder som användes var manipulation eller mobilisering samt mjukdelsteknikerna massage eller stretching. Forskarna drog slutsatsen att idrottskiropraktorer arbetar med hela kroppen, inte bara ryggen och med en kombination av ledbehandlingstekniker och mjukdelsbehandling, både förebyggande och behandling för symtom. Majoriteten av behandlingen i förebyggande syfte utgjordes av ledjusteringstekniker. Man drog också slutsatsen att kiropraktorbehandlingen är specifik och skiljer sig från de andra yrkesgruppernas behandling. Behandlingen är inriktad främst för att förebygga muskelsträckningar och ledskador.

 Kiropraktorer behandlar akut ryggont och ischias med ledmanipulation, rehabilitering och ibland mjukdelstekniker. Ledmanipulationen utförs inte i ett instabilt eller överrörligt område. Den behandlingen görs i leder runt omkring som är stela och orörliga. Diskbråck finns ofta i instabila områden, dessa stabiliseras med rehabiliteringsträning och indirekt genom att omkringliggande stela leder blir rörligare. Då minskas belasningen på diskbråcket. Ofta kan symtomen minska betydligt och försvinna helt trots att diskbråcket finns kvar. Det är möjligt att behandlingen gör att diskbråcket läker fortare efter kiropraktorbehandling.

I en studie (The Spine Journal, vol 6, sida 131-137 av Santilli m fl) prövades riktig kiropraktorbehandling jämfört med ”fuskbehandling” hos patienter med diskbråck. 102 patienter med ryggont undersöktes på kort- och lång sikt avseende smärtnivå i rygg och ben. Behandlingen utfördes 5 dagar i veckan av erfarna kiropraktorer, maximalt 20 behandlingar gjordes beroende på resultat av behandlingen. Utvärderingen skedde kontinuerligt från 15 till 180 dagar efter behandlingen. 53 av personerna slumpades till gruppen som fick riktig behandling och i denna grupp blev fler helt symtomfria, de rapporterade fler helt symtomfra dagar och färre dagar med lätt till svår värk och i medel en lägre smärtnivå. I ingen av grupperna rapporterades några biverkningar. Författarna drog slutsatsen att riktig manipulation är mer effektiv än kontrollbehandlingen med avseende på ryggsmärta och ischias för patienter med diskbråck.

 

I en studie (Arthritis Rheum. 2009 Jan 29;61(2):216-224) analyserades effekten av kombinerade behandlingar vid fibromyalgi. Forskare gjorde en sammanställning av alla tidigare publicerade undersökningar av hög kvalité där det ingått en kombination av olika behandlingar. Man studerade effekten mätt i smärtupplevelse, trötthet, depressionssymtom, fysisk (kroppslig) kondition och livskvalitet. Man kom fram till att det var goda korttidseffekter när det gäller smärta, trötthet, depression, fysisk kondition och livskvalitet, men inte någon effekt på lång sikt förutom den fysiska konditionen som också visade sig ha god effekt också på lång sikt. 

Sammanfattningsvis föreligger starka bevis för en god korttidseffekt vid kombinationsbehandlingar vid fibromyalgi men strategier behövs för att uppnå långsiktiga resultat.

Vid Solna Kiropraktorklinik behandlas dels personer som söker för fibromyalgi och dels de som har fibromyalgisymtom men söker för andra besvär. På kliniken är vi försiktiga med att utlova bra resultat vid fibromyalgi generellt, men det finns en grupp av patienter som svarar bra på behandlingen och kombinationen av behandlingar som vi provar. För att uppnå mer långsiktiga resultat prövar vi en inledande behandlingsserie med några täta behandlingar och att sedan succesivt glesa ut tiden mellan behandlingarna för att hålla symtomnivån låg under en lång tid.

I en vetenskaplig undersökning (J Hand Surg [Am].  2008; 33(6):909-19) har två olika behandlingar testats för smärta på utsidan av armbågen (tennisarm). Man utvärderade funktion, smärta och muskelstyrka 1 och 6 månader efter behandling med kortisoninjektion eller med enbart smärtstillande medel (placebo).64 patienter blev indelade i de olika grupperna, först undersökta och utvärderade, sedan behandlade och uppföljda. Forskarna drog slutsatsen att kortisonbehandling inte fungerade bättre än placebo.På kiropraktorkliniker behandlas inte tennisarmbåge som ett lokalt problem. Hela kroppen undersöks, inklusive hand, axel, rygg, anda sidans arm och till och med höft, knä och fot för de patienter som söker för smärta i armbågen. Orsaken till smärtan kan sitta på ett helt annat ställe än där den känns. En sned rygg kan ge och obalans i muskelfunktionen i armen så att det efter en tid uppstår ökad spänning och smärta. Om man i det fallet behandlar i armbågen sker ingen förbättring, men när snedbelastningen i ryggen korrigeras försvinner orsaken till besvären och symtomen försvinner. 

 Tidigare har det funnits delade meningar om huruvida fysisk aktivitet verkligen är associerat med besvär från rörelseorganen, t ex ryggont, nackspärr, ischias. För att ta reda på mer har en stor undersökning gjorts som följts upp efter 11 år. Över 39 000 tusen vuxna undersöktes med hjälp av frågeformulär om aktivitetsnivå och besvär från muskler och leder under åren 1984-86 och följdes upp 1995-97. Man ställde frågor om symtomens varaktighet, utbredning på kroppen, ålder, kön, vikt rökning och utbildningsnivå. Vid uppföljningen rapporterade 51% kroniska besvär. De personer som initialt var aktiva hade mindre besvär 11 år senare. Bland de som tränade mer än 3 gånger per vecka var kroniska besvär 28% mindre vanliga. Forskarna drar slutsatsen att fysisk aktivitet är associerat med mindre kroniska besvär från muskler och leder och sambandet är speciellt starkt vid besvär som är utbredda över flera kroppsområden. Vidare studier bör utreda om besvären är en orsak till eller en konsekvens av inaktivitet. (källa: Holth HS, et al. BMC Musculoskeletal Disorders. 2008)

En vanlig fråga på kliniken är "är det ryggskott/nackspärr jag har?" eller "är det detta som kallas ryggskott?" eller "detta är väl inte nackspärr, det ska väl inte kännas så?"

 Det verkar finnas olika uppfattningar om vad egentligen dessa tillstånd är. Enkelt kan man säga att ryggskott är plötslig, stark och rörelsehindrande värk i nedre delen av ryggen och nackspärr är motsvarande besvär fast i övre delen av ryggen. På medicinskt språk benäms disgnoserna akut lumbago, cervikalgi eller torticollis. För att diagnoserna ska kunna ställas krävs att skador och sjudomar utesluts av läkare eller kiropraktor. En kiropraktor kan efter en närmare undersökning dessutom göra en bedömning av vilka vävnader som ger smärtan och vilken nedsättning i funktionen som orsakat besvären.

Det finns bra förklaringar till varför kiropraktisk behandling fungerar. Teorier som bygger på kända, dokumenterade och accepterade fysiologiska och mekaniska funktioner. Förklaringar som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte kotor ur led, tryck på nerver, placebo, för korta ben eller blockerade energier. En kiropraktor behandlar funktionella problem, inte strukturella. Exempel på strukturella problem är skelettskada, diskbråck, mjukdelsrupturer. Exempel på funktionella problem är nedsatt rörlighet i leder, förändrat inflöde av nervsignaler från leder, ligament och muskulatur, förändrad motoriskt kontroll, störd koordination och balans. Funktionella störningar kan efter en tid ge strukturella skador därav betonas ofta vikten av förebyggande behandling.